Ashkan frilansare

Hur ligger du till i det digitala paradigmskiftet – vilken stam tillhör du?

Vi träffar Ashkan Fardost, egen företagare, professionell föreläsare och samarbetspartner, med fokus på digitalisering, samhällsutveckling och mänskligt beteende. Han har dessutom stående konsultuppdrag på Hyper Island, en skola för digitalt entreprenörskap och digital kommunikation. Han är före detta forskare och före detta världsartist, otroligt närvarande och koncentrerad men har samtidigt lätt till skratt. Samtalet ringlar sig som en smidig orm mellan dåtid och nutid och genom samhällsfrågor, ekonomi och livsåskådning, vilket också blir fokus i samtalet.

 

Ashkan, en ödmjuk naturkraft

Drivkraften för Ashkans val och karriär är informationsmediet som verktyg, väl blandat med en rejäl dos energi för att förstå och hitta vägar framåt. Redan som 17-åring hade Ashkan ett skivkontrakt med, då nystartade, Armada Music, vilket ledde till en karriär som professionell, internationell musikproducent.

 

Hur blir man en professionell musikproducent utan kontakter

Ashkan började tidigt skriva elektronisk musik. Att få kontakt med skivbolagen visade sig svårt, men han insåg snabbt att han hade både teknik och information på sin sida. Napster hade lanserats och statistiken över de mest nedladdade artisterna fanns rakt framför honom. Aha, tänkte han! Jag har all information jag behöver.

Ashkan började dela andra storartisters musik och lade in sina egenproducerade låtar i deras mappar. Snart fick alla en Ashkanlåt med på köpet. Sjutton år gammal kom genombrottet och den internationella karriären som DJ och världsartist var ett faktum. Idag har han kvar en egen studio som hobby med några kollegor, medan hans fokus ligger på informationens kraft i samhället. Vägen dit gick genom studierna.

 

Forskning på tur

Ungefär samtidigt med musikkarriären studerade han vidare inom naturvetenskapliga ämnen. 2008 lade han ned rollen som världsartist och tänkte ”jag måste testa att forska!”. Sagt och gjort och 2015 disputerade han i Organisk kemi. Naturvetenskap var hans intresse, men exakt vilket ämne inom det var inte så noga. Istället valde han ämne utifrån labb! Något okonventionellt kan man tycka, men för Ashkan var det logiskt och självklart att det blev Uppsala Universitet, eftersom de hade det bäst utrustade labbet i Europa, med minst begränsningar och flest möjligheter. Jag kommenterar att han är lite som en game changer, varpå Ashkan utropar:

”Jag älskar kryphål! Jag försöker approacha alla utmaningar genom att hitta bristerna i rådande system”.

 

Kryphål de lux och vidare studier

”Medan jag pluggade hittade jag kryphålet de luxe!” säger Ashkan. Han kom snabbt fram till att tre timmars föreläsning tog 40 minuter via MIT:s (Massachusetts Institute of Technology) gratis onlinekurser, med de bästa professorerna i världen som lärare. ”Då fick jag en massa tid över till musiken” säger han glatt. Som forskare kompetensutvecklade han sig lika hängivet via forskningspublikationer liksom kommentarfält på kemibloggar världen över. Han hade utvecklat sin personliga internationella toppskola. Intresset för samhället, och teknikens påverkan i interaktion med människan, har sedan dess blivit hans passion.

Han konstaterar att ”vi är i en tid av massiv förändring. Jag skulle vilja säga att det sker mer förändring nu än för trettio år sedan i och med att internet har tagit över”.

Världsåskådning, informationsmedium och ekonomi

Ashkan gör under intervjun en fantastisk exposé över historiens vingslag från jägarsamhällets stammar och framåt. När jag lite försynt försöker styra samtalen till nutid säger Ashkan engagerat, ”vänta lite, du kommer att första vart jag är på väg”.

Historien han beskriver visar ett mönster som hjälper oss att förstå vår nutid. Ett mönster där ”de tre komponenterna”; informationsmedium, ekonomi och världsåskådning omstöps och omprövas vid varje paradigmskifte, med informationsmediet som härskare. Från stamsamhället och en vag gud med verbal kommunikation som medium, via jordbrukssamhällets monoteistiska, polisiära gud, för att hålla samman samhället över tid. En tid när skriftkonsten och senare tryckpressen gör informationsspridning lättare, men fortfarande är kontrollerad.

Världen och ekonomin vidgas när handelsmännens skepp far ut över haven och industrialiseringens intåg gör att grunden till den rådande världsåskådningen tappar fäste.

En styrd eller fri individ?

Människorna börjar ifrågasätta livsåskådningen om en styrd individ som föds färdig utan möjligheter att påverka, menar Ashkan. Han uttrycker sig lite rakt och säger ”livsåskådningen, att det finns en gud däruppe som ser och hör allt du gör, kan du inte sälja när du behöver få människor att jobba tio timmar på en fabrik i massproduktion. Slutsatsen blir att prästerna inte vet vad de pratar om, utan att det är du, som individ som finns och tänker. Allt måste utgå från dig”, summerar Ashkan.

Tanken om en fri, rationell individ som själva formar sina liv genom att ta egna beslut tar form. Individualism och självförverkligandet föds och blir vår nya världsåskådning. Idén fungerar perfekt i ett industriellt samhälle, menar Ashkan, men är egentligen lika mycket myt som att det är en gud.

”Det verkar som att våra hjärnor är evolutionärt formade för att behöva en berättelse som vi drivs av, men som inte går att bevisa”, säger Ashkan begrundande.

Mitt i ett nytt paradigmskifte

Den ekonomiska modellen och samhällsstrukturen håller på att förändras igen i, låt oss kalla det interneteran, med ett informationsflöde som präglas av ett överflöd och där användaren har tillgång till allt! Med ett nytt informationsmedium är det åter dags att syna berättelsen, menar Ashkan.

”De tre komponenterna” är mer utmanade, och på kortare tid, än någonsin. Enligt Ashkan kan vi se konsekvenserna av paradigmskiftet i människors mentala hälsa, med utmattning och livskriser som följd. Tankar om vad livet har för mening gör att vi börjar ifrågasätta rådande värderingar. Individualismen och självförverkligandet som världsåskådning knakar i fogarna och Ashkan utbrister att ”vi svenskar har ju varit de mest ’religiösa’ av alla!”. Ashkan ser hur tidigare mönster upprepar sig.

Nutid, internet och socialiseringsprocessen

Informationsmediet har gått från verbal kommunikation till skriftspråk, tryckpressar och TV. Dagens dominerande informationsmedium är utan tvekan Internet, menar Ashkan. Idag får alla som föds sin världsbild färgad av internet.

”…om man berövar den yngre generationen att delta på den digitala arenan, så gör man dem en otjänst. Lär vi kidsen att bidra till mediet med något värdefullt, det är då något intressant kan hända”, konstaterar han.

Han utbrister passionerat ”unga måste ha tillgång till det för formandet av sin världsbild och socialiseringsprocess”. Han menar att vi ännu inte har lärt oss utnyttja mediet optimalt. Det är en tvåvägskommunikation, ett deltagande medium, inte som tryckpressen eller radio och TV.

Tillbaka till ursprungsstammen

Så vart är vi på väg? Ashkan knyter an till historieexposén och tror att vi går tillbaka till ursprungsstammen som sociala varelser. Han menar att det som gjorde att vi fungerade som ett enda stort samhälle, med en liten styrande elit, istället för en stam var livsåskådningen. Det var lätt att övertyga stora massor att följa samma livsåskådning om hur världen fungerar, utan att ifrågasätta den. Det fungerar inte idag. ”Väven som gjorde möjligt att ha den stora berättelsen, den är borta nu”. Internet dödade den”, konstaterar Ashkan. Livsåskådningen, menar han, kommer istället visa sig i en pluralitet av berättelser om vad livet går ut på, i de digitala stammarna.

Här hittar vi en förklaring till de smågrupper som bildas på internet, allt från grupper som ”frenchiewear”, som säljer stickade kläder till bulldoggs, till Bitcoin.

Den digitala stammen

Samtalet har glidit över till den ekonomiska modellen och informationsmediet idag. Bitcoin är väldigt intressant, menar Ashkan. Det är en spännande idé med en vision långt borta, en digital valuta som är helt decentraliserad. Den behöver därmed ingen nationalstat och ingen riksbank. Nätverket styrs av algoritmer och det är hackersäkert – än så länge. Ashkan lyser upp och säger ”det här är ett exempel på en digital stam. Extremt dedikerade människor som lägger ned alla sina resurser, tankar och liv till att idén ska bli verklighet”.

”Allt kokar ned till vem som har makten”, menar Ashkan. I det feodala jordbrukarsamhället satt feodalherrarna och kyrkan på de mest värdefulla resurserna. Under industrialismen var det de som hade industrier och maskiner och kunde massproducera.

Vinnare och förlorare

Jag frågar vilka som är vinnarna och vilka som är förlorarna i den nya eran. Ashkan funderar lite och säger sedan krasst, ”Vi kommer aldrig att slippa klasskillnader, tyvärr. Vissa har kosmisk tur med både förmåga och kompetens i tiden”. Han jämför med handelsmännen, som egentligen var en grupp risktagande människor som helt enkelt gjorde rätt saker vid rätt tidpunkt. Det vi kan göra är att öka förutsättningarna för klassmobilitet, säger Ashkan.

Ashkan tror att Nationalstaten egentligen inte har något existensberättigande kvar. Han ser en framtid där den finns kvar på papper ett bra tag, men där makten egentligen redan har förflyttats.

Uppmärksamheten – den mest värdefulla tillgången idag

”Att säga att det finns mer information än vad vi kan ta in är bara en brutal underdrift”, exklamerar Ashkan. Det finns en överdos av information, vilket gör att de som kan fånga människors uppmärksamhet, också sitter på den mest värdefulla tillgången.

Vinnarna idag är de som lyckas fånga människornas uppmärksamhet, menar Ashkan, ”så det är din uppmärksamhet de säljer vidare på uppmärksamhetsmarknaden”. Som exempel nämner han facebook och google, men även apple som står för maskinerna. ”De levererar gratistjänster och i gengäld tar de din data, men vad de egentligen gör är att styra din uppmärksamhet”.

Det är de som sitter på makten idag, säger Ashkan. Ett annat exempel på maktstruktur är facebooks användning av användardata som gör att de nu har lanserat en funktion för suicidvarning i USA. Men vad innebär det här för ekonomierna i världen?

Företagets existensberättigande och rekryteringsbas

Ashkan menar att företagen måste förstå sitt eget existensberättigande och anpassa sig efter den nya eran. Han påpekar att många företag fortfarande opererar utifrån den gamla livsåskådningen, individualism och självförverkligande. ”Det kommer bli allt svårare att locka med en Ferrari eller lönechecken”, menar han. Som ett exempel nämner han Tesla. Med sin vision om en elektrifierad bilflotta, samtidigt som de bygger hustak med individuella, osynliga solpaneler arbetar de mer utifrån den nya världsåskådningen än andra. ”Det är mycket enklare att rekrytera någon till Tesla än till vissa andra bilmärken”, säger Ashkan. Intervjun börjar lida mot sitt slut och vi summerar med en överblick över världsläget just nu.

Vägen framåt med internet, globalisering och pandemin

Trots utmaningar i den nya eran är Ashkan mycket tydlig med att globaliseringen och digitaliseringen har fördelar vi aldrig vill mista. De har möjliggjort blixtsnabbt informations- och kompetensutbyte mellan forskare världen över i pandemins spår. Inom loppet av några veckor hade kinesiska forskare lagt ut kunskap om virusets DNA gratis på internet, så att forskarkollegor och beslutshavare över hela världen hade tillgång till den senaste och mest kritiska informationen. Många samhällsfunktioner har också kunnat upprätthållas och en så enkel sak som att beställa mat på internet, något vi kanske tar för givet, är en direkt följd att det paradigm vi lever i, konstaterar Ashkan.

Tajming är allt

Han hoppas ändå att länder vaknar upp och skaffar sig bättre krisberedskap. Vi är lite fredsskadade i Europa och särskilt Sverige, säger Ashkan, men ”Vi hade tur. Tänk om covid-19 hade haft samma typ av förlopp som Ebola eller drabbat främst barn”. Istället har digitaliseringen gjort det möjligt att hantera krisen genom samarbete över hela världen och visat på en kreativitet hos företag och människor som gör att vi kommer att klara det här.

Ashkan avslutar med att konstatera ”Vi har fått det bekräftat hur globaliserad världen är och att det inte finns någon väg tillbaka. Många inser nu att det har varit räddningen”. Rådande informationsmedium har än en gång visat vägen.

POPPA IN OCH FÖLJ OSS OCH REGGA DIG FÖR VÅRT NYHETSBREV

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *