Med rösten som verktyg - om Voice Branding, röstens vibrationer och att få vara den man är

Har du någon gång känt dig skakig av nervositet inför ett kundmöte eller seminarium? Eller hållit på att somna mitt under en föreläsning när föreläsarens knarriga och döda röst sköljer över dig som en potent insomningstablett? Kanske har du själv stått som föreläsare, konsult eller ledare. Känt hur svetten börjar sippra ned för ryggen när åhörarnas blick glider ned i telefonen med allt större frekvens och hur ditt talutrymme vittrar bort i din alltmer osäkra stämma.

Att få fram sitt budskap är en konst. Som konsult är din förmåga att få bra kontakt med kunden, komma in i gänget men också att förmedla ditt budskap en stor del av jobbet. Vi har träffat Eva Hansson för att prata om rösten som verktyg. Evas röst är rätt så mörk och distinkt, men mjuk. Hon ändrar den obemärkt beroende på vad vi pratar om, gör små pauser i samtalet och har lätt till skratt. Det liksom flyter på, men hur gör hon allt detta?

Skådespelare, logonom, musikterapeut och frilansande föreläsare – möt Eva Hansson

Med över tjugo år som frilansande skådespelare och flera år som konsult vet Eva vad som krävs för att nå ut till en publik:

”Jag har alltid använt teatern till det som jag tycker är viktigt att prata om” säger Eva.

Till sist ville hon ändå vidare och utbildade sig till musikterapeut på Kungliga musikhögskolan i Stockholm och senare till logonom på SMI. ”Det var en jätteprocess eftersom jag ju faktiskt bytte lite sida på scenen” konstaterar Eva som samtidigt lade skådespeleriet mer eller mindre på hyllan.

Ett intresse för människor och att vara utsatt

Eva har en bredd och medmänsklig förståelse som är enorm. Hon har jobbat med barn och personalgrupper, i folkbildningssyfte, med poliser och präster, med kommundirektörer och VD:ar. Under en tid träffade hon våldsutsatta kvinnor och barn som hade bevittnat våld. Eva berättar skrämmande historier där musikterapi hjälpte kvinnorna att påbörja en traumabearbetning, från känslomässig avstängdhet och vägen tillbaka till livet. ”Det går åt livsenergi till att låta bli att känna”, konstaterar Eva, som har egen erfarenhet av att vara utsatt. Som terapeut på RFSL blev hon våldsutsatt. Hon klarade sig med livet i behåll men det tog tid att bearbeta. Själv har hon alltid levt i samkönade relationer och under en tid reste hon runt i skolor, föreläste på socialhögskolan och utbildade poliser och präster genom sin enmansföreställning ”När jag säger sanning förväntar jag mig att bli trodd”. En viktig föreställning om att komma ut och att tillhöra en minoritetsgrupp som fortfarande många har lätt för att gå igång på, som hon uttrycker det.

Vi närmar oss rösten från flera håll i samtalet. Att få fram sitt budskap, att få göra sin röst hörd och att få vara den man är. Vår röst är en möjlighet till kompetensutveckling och är också en del av vårt varumärke. Rösten är vårt verktyg som konsulter och egenföretagare och är värd att satsa på. Men på vilket sätt kan den bli mitt arbetsverktyg?

Voice Branding – en medveten kategorisering

 ”Vi blir så omedelbart drabbade av rösten” säger Eva passionerat. Forskning visar att vi reagerar direkt på rösten. Vi kategoriserar en person omedelbart för att skapa en känsla av kontroll:

 ”den här kvinnan har knytblus eller den här har en jeansskjorta”. På samma sätt får rösten en knytblus eller jeansskjorta på sig, säger hon metaforiskt.

Det handlar inte bara om vilka ord vi använder utan vår röstkvalitet, vår röstklang och hur vi levererar orden. Pratar jag melodiskt och levande så blir jag tagen mer på allvar än om jag talar monotont.

Hot mot min Voice Branding

”Ofta lägger sig nervositet och prestationstankar i vägen för att vi ska kunna vara de vi är. De trillar ned i vårt mandat att ta plats och att ta utrymme. Kan vi komma förbi det så kan vi också låta vår röst matcha vår kompetens”, menar Eva.

Pratar jag med låg energi, knarr eller med hög pitch, tittar ned när jag pratar eller går omkring onormalt mycket så kommer det att påverka åhörarnas uppfattning om mig och hur jag får fram mig själv och mitt budskap. Eva hör ofta människor, även i höga positioner, prata med en knarrig lågenergiröst och menar att de missar chansen att förmedla sitt engagemang så att åhörarna kan omvandla det till sitt eget. ”Det blir en klyfta mellan det jag säger och hur jag låter”, menar hon.

Röstklang

Det är väldigt roligt att prata med Eva för hon kan ju inte låta bli att demonstrera. Vi börjar prata om klang och plötsligt sjunker hennes röst och blir liksom död, sedan går den upp lite, blir rund och fyllig för att på slutet börja bli hög, spänd och hård. Det är som att rösten har en enmansföreställning! Min kropp svarar direkt på de olika klangerna, vissa är behagliga och jag lyssnar mer, andra klanger är inte lika behagliga, vassa eller liksom döda och jag värjer mig emot dem. Att använda rösten har alltså inte bara att göra med vad jag säger, utan även hur jag säger det och använder mitt röstinstrument. Det är kanske dags att reda ut begreppen lite för att förstå hur klangen uppstår.

Grundton och övertoner

Den så kallade grundtonen är den vi hör direkt. Det vi inte hör lika lätt är de övertoner som faktiskt klingar ovanför grundtonen i exakta mönster utifrån grundtonen och som skapar en rymd eller klang. Hos operasångare eller i barbershop är övertonerna det som upplevs som fyllighet i tonerna, men dessa övertoner finns alltså även i vår talröst. Ju lägre vi lägger ned vår röst, desto långsammare svängningar och fler för människoörat förnimbara övertoner får tonen – förutsatt att vi skapar övertonerna och inte nöjer oss med en platt, död grundton. Att din röst bär påverkar också hur ditt budskap kommer fram.  Det kan dock gå för långt åt andra hållet. Eva minns ett TED-talk där röstcoachen som pratade gjorde allt rätt. Han talade lugnt och melodiskt, djupt nere med resonansen, men han blev helt ointressant: ”En perfekt röst är inte rolig! Han blev helt utsuddad som person!”, utbrister Eva.

Kvinnors och mäns röster

Eftersom kvinnor har ljusare röster så lönar det sig alltså att lägga ned rösten lite grann, utan att tappa klangen förstås. Många tenderar att göra tvärtom för att höras. Vi glider upp i pitch och försöker skära igenom sorlet, vilket förstås är kontraproduktivt och dessutom gör att vi får ont i halsen. Eva menar att män har det lite förspänt eftersom de automatiskt har fler övertoner med sina djupa röster och därför har lättare att höras. Vår röstklang gör att åhöraren orkar lyssna, men ibland sätter både nervositet, fördomar och prestation hinder i vägen.

Stressbeteenden och talängslan

Det är vanligt att ha svårt att prata inför andra. För vissa är det världens roligaste grej eller kanske bara en tillfälligt jobbig situation. För andra är talängslan ett stort handikapp. Då hjälper ingen djupandning i hela världen, säger Eva och uppmanar till att försöka acceptera situationen som obehaglig: ”att inte lägga all energi på att kämpa emot det utan att acceptera att jag gör det här ändå”. I princip alla får ett påslag, en ökad hjärtfrekvens. Då vill vi gärna börja gå runt mycket för att bli av med oron, eller så börjar vi flacka mycket med blicken till exempel, beskriver Eva. 

Ett tips är att våga stå mer still, enligt Eva. Träna på att ta sikte på några få punkter i lokalen. Är det en liten lokal och mycket svårt för dig att ha ögonkontakt, sikta in dig på näsroten. Vi börjar båda skrattar eftersom jag spontant tittar ned på min egen näsa lite konfunderat. Nej, skrattar Eva, åhörarnas näsrot förstås! Ett annat knep i en större lokal är att titta på armstöden mellan stolarna, om ögonkontakt blir en oöverstiglig utmaning.

Den knarrande rösten

Ett av de vanligaste röstproblemen är den knarrande rösten. Eva ler lite snett och lyfter ena ögonbrynet, ”det är inte så himla sexigt”. Men det går att råda bot på det. En röst som ska bära och förmedla något måste ha en riktning, menar hon. Ett tips är att jobba med vers, att medvetandegöra viljan i orden, beskriver Eva, och demonstrerar en jamb, en stigande versfot, ni vet, ”ba-da-ba-da-ba-da-ba…”, där den sista stavelsen liksom går uppåt. Den knarrande rösten sjunker ofta i slutet på frasen, så kallat frasfall, vilket gör att du tappar kontakt med åhöraren.

Mitt talutrymme – hinner jag säga allt?

Det är väldigt vanligt att prata fort för att man är nervös eller att man kanske känner att talutrymmet är litet. Kommer alla att lyssna klart? Kommer jag att bli avbruten?

För kvinnor tycks det vara extra problematiskt med talutrymmet. Eva minns en VD som hon arbetade med som alltid talade fort: ”Jag måste snacka fort för mitt talutrymme är så litet”, menade hon. Eva uppmanar alla kvinnor att motstå den frestelsen. Vad skickar du för signaler då? Sjunker du ned i ditt talregister, hittar klangen och skapar pauser så skickar du signalen att du har stort mandat och att du har rätt att bli lyssnad till, säger Eva. Det här med talutrymme är lite stereotypt idag, tyvärr, hävdar Eva, men du kan välja att inte förstärka den bilden och att lära dig att ta det utrymme du behöver för att få det du vill sagt. Många, både konsulter, kollegor och chefer undviker också att göra pauser eftersom de upplever att det blir så melodramatiskt, men det är tvärtom, menar Eva. ”En paus före ett ord laddar ju ordet och en paus efter ordet ger en oss en möjlighet att våga vila i pauserna och låta det sjunka in”. Men, utbrister Eva: ”det här är viktigt! Man måste få vara sig själv”.

Få vara den jag är

Hon försöker visserligen få de flesta att sakta ned tempot en aning, men för vissa är att prata snabbt helt enkelt en del av personligheten som gör personen unik. Då blir pauserna desto viktigare menar hon. Pratar jag fort så måste jag ge åhörarna en möjlighet att landa: ”Är ni med mig, har ni hört mig?”. Trixet är att få med dig budskapet, humor och att våga vara personlig, menar hon.

Våga vara personlig och lekfull. Gå utanför boxen

Du kan lära dig all teknik du vill, men det är först när du vågar vara personlig, när du låter din röst fyllas av budskapet, som du kan nå ut på riktigt, menar Eva. Att jobba med rösten påverkar hur jag ser på mig själv, konstaterar Eva. På det sättet är röstutveckling även personlig utveckling och terapeutiskt i sig. Hon beskriver hur en kvinna som skulle hålla en statistisk och ganska tråkig presentation led av en enorm oro att misslyckas. Plötsligen började de skämta med varandra: ”och plötsligen kom hennes röst ut i rummet och det blev kul att lyssna på”, utropar Eva. Vågar vi gå utanför vår komfortzon under trygga och lekfulla former så kan vi nå nya höjder i vårt framträdande. Spontant håller Eva upp en förgreningskontakt, låtsas hålla ett föredrag och säger:

”Idag ska vi prata om en sådan här! Hur kan vi skapa kontakt! Hur skapar du kontakt med just den där medarbetaren som är riktigt svår att prata med. Ja, det finns ju två ingångar i den här och det finns förmodligen fler vägar att gå…”.

Nu har jag aktiverat åhöraren visuellt, konstaterar Eva, men genom att den inre imaginära aktiviteten har gått igång, så jag har fått en medskapande publik, menar Eva.

Rösten – verktyget jag alltid har med mig

Eva avslutar intervjun med att konstatera att rösten är viktig för oss människor:

”Jag tror att vi människor blir berörda av röstens vibrationer, rent fysiologiskt, när vi pratar. Det här är lite flummigt kanske, haha, men jag tror på det…vi blir berörda av varandras röster rent fysiologiskt, alltså rösten bortom orden! Därför blir det här medmänskliga mötet så viktigt. Eftersom rösten gör saker med vår perception, kinestetiskt och taktilt – så blir vi berörda.

Röstens vibrationer är grunden till din Voice Branding, det varumärke du skapar genom att låta din röst bära. Den ger dig mandat att leverera ditt budskap, på dina villkor.