Med tydliga mål i siktet och smak på livet

1997 började Bobbie Baars karriär som projektledare. Idag är han både projektledare, mentor och eftertraktad projektledare, med kommunikation och struktur som ledord. Hans livsmåtto är att sätta mål och njuta på vägen.

Bobbie har från första stund en förmåga att både vara intensiv och pratsam, men ändå ha full kontakt och uppmärksamhet på mig på andra sidan skärmen. Han ger sig raskt in i berättelsen om sin bakgrund och pappan från Holland, som träffade kärleken i värmländska skogarna och flyttade till Sverige. Själv flyttade han från Värmland, via Örebro, till Stockholm innan karriären tog honom utomlands. Vägen till både ett fint privatliv och en blomstrande projektledarkarriär har kantats av livsavgörande händelser och en förmåga att sätta ord på vart han vill.

Resan är livet

Med flera nära och kära som gick bort allt för tidigt har Bobbie haft stor anledning att stanna upp och värdera både tid och livet medvetet. För honom har resan i livet därför blivit fokus, med målen som verktyg, inte tvärtom.

–Jag har lite lätt för att hamna i framtiden och glömmer resan dit. Så vill jag inte ha det, så jag jobbar på det hela tiden, säger Bobbie eftertänksamt.

Sätt dina mål och upplev dem

Att han får jobba på det målet är lätt att se när man tittar på Bobbies prestationer och hans starka inre drivkraft att stätta upp mål och ta sig dit. I många år kappseglade han med jolle, både nationellt och internationellt. När det kändes färdigt satte han ett nytt mål, att springa milen på under 40 minuter före sin 60-årsdag, vilket han klarade vid 59 års ålder. Nästa mål formulerades snart.

–Min tränare sade att jag borde springa korta sträckor […för nu har du gjort de långa], menade han. Då började jag springa 200, 400 och 800 meter och tyckte att det var väldigt roligt, berättar Bobbie.

Han började tävla och bestämde sig för att om han lyckades ta guld på alla distanser på SM så skulle han skaffa en tatuering. Inte så förvånande lyckades han uppnå även det målet och på höger underarm står det nu ”Sätt dina mål och upplev dem”. Bredvid finns en vacker ros med tre blad, som symboliserar de tre vinsterna.

–Så jag är nog ganska målorienterad, säger Bobbie med ett snett leende.

Bobbies karriär började som elektriker, men han insåg ganska snart att han hade andra ambitioner och inte kunde se sig själv som 60-åring i yrket.

Dataserviceteknikern som inte fick göra hemsidor

Han gick tillbaka till skolan och direkt efter utbildningen på dataservicelinjen började Bobbie på Siemens som servicetekniker. Han reste mellan Sverige och Tyskland under flera år. Väl hemma i Sverige igen kände han att det var dags för en förändring. Friskt vågat och med framåtanda bestämde han sig för att han ville börja bygga hemsidor. –Det verkade ju kul, säger Bobbie och lyfter på ett ögonbryn.

Han sökte till WM-data men anställningsintervjun blev istället början till projekledarkarriären. Den blivande chefen förklarade sakligt för honom att han som 40-åring var alldeles för gammal för att bygga hemsidor. Istället blev han tillfrågad om att bli projektledare och efter en tid frågade chefen honom vad han ville bli framöver.

Ledarskap som kommunikation och motivator i rollen som projektledare

–Jag vill vara en projektledare som andra kommer till och får råd, en sådan som stöttar andra, svarade Bobbie ärligt.

Chefen klappade honom lite medkännande på axeln och sade att vi får se hur det blir med den saken… Chefens brist på motiverande ledarskap blev en motor för Bobbie att nå dit utan att göra samma misstag som chefen.

–Nu, många år senare är jag en sådan projektledare! Jag har varit mentor ett antal gånger och har ofta roller där jag stöttar andra projektledare, säger Bobbie med stolthet i blicken.

IPMA-certifiering och tydlig struktur

Tidigt bestämde sig Bobbie för att certifiera sig i IPMA, den europeiska standarden, som han menar inte bara gav honom projektledarkompetens generellt utan även ökade hans självkännedom.

–Det tog ett halvår och var roligt men tufft, men IPMA öppnade massor av dörrar. Jag lärde mig om mina styrkor och svagheter och hur jag behöver komplettera min egen kompetens för att få ett komplett team.

För Bobbie är kommunikation väldigt viktigt, liksom tydlighet och förutsägbarhet. Redan i uppstartsmötet i ett nytt projekt tar han upp struktur, förväntningar och kommunikationen kring projektet. Han ritar upp ett vägskäl och argumenterar för samsyn kring vilket håll de ska gå åt, och med vilka prioriteringar.

Tid, pengar och kvalitet – ett projekt med kompassen mot målet

Bobbie använder en enkel och tydlig modell, där beställaren får ta ställning till prioriteringar i projektet så att det blir hållbart och realistiskt, utifrån variablerna tid, pengar och kvalitet.

Han beskriver målande hur de tre variablerna interagerar och måste balanseras mot varandra för att kunna driva projektet med rätt kompassriktning. Bobbies mål är att beställaren ska ”committa” till en fördelning mellan dem. Har projektgruppen till exempel kommit fram till att tid utgör 60 % av prioriteringen, medan pengar och kvalitet upptar 20 %, då bör projektet i alla viktiga skeden styras och prioriteras av tid, beskriver Bobbie. Han använder modellen genom hela projektet, vilket gör att nya önskemål eller förändrade förutsättningar vägs mot den överenskomna prioriteringen. Hur ska ändringen hanteras enligt tid, pengar och kvalitet? Ska projektet fortsätta styras med vardera 60, 20, 20, eller vill beställaren ändra något?

–Jag brukar ta Comviq som exempel, säger Bobbie. I deras reklam står det billigt, billigt, billigt överallt. Då måste det vara pengar som styr och det måste gå i alla led, internt också.

Bobbie fortsätter med exempel såsom Rolex som troligen prioriterar kvalitet, vilket också kommer att påverka pengar och tidsaspekterna, och så vidare. Modellen är enkel, även om projektet är komplext.

Rak och tydlig projektledare…

Bobbie menar att det sätt han driver projekt på uppskattas av de flesta han har jobbat med eftersom det skapar en tydlig kommunikation, förutom den självklara styrning och målorientering som modellen ger. –Resultatet blir att beställaren får en tydlig bild av mig och vad jag levererar, menar han.

I allting som Bobbie berättar finns en tydlighet och struktur. Hur uppstartsmöte, avgränsningar, riskanalys och ändringshantering styrs av samma modell och tankesätt. Avgränsningar utifrån vad projektet ska göra, likväl som vad det inte ska göra, liksom vad som ingår i riskanalysen.

–Jag är noga med att hålla isär vilka som är mina projektrisker och andras linjerisker.

De ska inte blandas ihop, menar Bobbie. Linjeriskerna är inte hans och då ber han ägaren att komma tillbaka med ett förslag till lösning.

…men också följsam

Tydlighet kan ju också uppfattas som att vara rigid, något som får Bobbie att småskratta när jag frågar. Han medger att hans fru nog kan tycka att han är lite fyrkantig ibland, men som projektledare kan han absolut ändra riktning så länge riskanalysen och de tre ledorden håller ihop.

Gruppen och projektet

Sist men inte minst är Bobbie en livfull och ytterst kommunikativ person. När han först träffar sin projektgrupp börjar han genast skapa kontakter och förtroenden. Genom möten, både sociala och projektrelaterade och att tillsammans låta projektplanen ta form bygger han successivt relation och nätverk. Skulle någon enstaka gång en projektmedlem inte fungera eller inte kunna acceptera Bobbie som projektledare prioriteras däremot projektet.

–…för om jag ska leverera på något så måste jag både lösa personella- och ekonomiska bekymmer. Om det är den personen som behöver bytas ut eller jag som behöver gå så är det så, konstaterar Bobbie.

Karriär efter 60+

Framtidsvisionen, att ingen skulle vilja ha en gubbe på 60+, verkar vara långt ifrån verkligheten. Bobbie är mer efterfrågad än någonsin och blir glad av att han tillfrågas. Han har sedan länge planerat pensionen, men i praktiken är den en bit bort.

Sedan något år är han Co-founder på cfinder, ett konsultnätverk med lika villkor för alla marknadsparter, och arbetar med flera olika partners, som ger många ”skyltfönster” mot marknaden, som han säger.

–Jag kände att jag ville prova mina vingar fullt ut, både att ansvara för säljet, ekonomin och arbetet, berättar Bobbie.

Full fart framåt

Bobbie har roligt och upplever mycket, så tatueringen håller. Blir han en riktig pensionär framöver så kan han tänka sig att jobba pro bono för organisationer som känns viktiga och roliga, såsom Läkare utan gränser eller Stadsmissionen. Just nu konstaterar han att han har fler och roligare uppdrag, bra timpris och mindre mellanskär än någonsin.

Han är tacksam för det fina liv han har fått och åker ofta ner till landstället på Fårö. Där vill han njuta och ta det lugnt. När jag säger att det är svårt att se honom lata sig i solstolen hela dagen skrattar han till och konstaterar att grannen nog har rätt. Han har alltid något mål i sikte och liknas ibland vid en duracellkanin.

Vill du veta mer om Bobbie? Kika in på Baars.se.

Föregående
Föregående

Livsglädje och kompetens i synergi

Nästa
Nästa

En mjukvaruarkitekt med blick för framtidssäkrade system